Svensk ordbok 2009, webbversion
i stån
´
d
äv.
istån
´
d
istån
´
d
adverb
i|stånd
●
i fungerande omständigheter
Noll
○
särsk.
kapabel
att utföra ngt
landet måste vara i stånd att möta konkurrenstrycket i unionen
sedan 1722